I Sverige är mindre än 1 procent av kycklinguppfödningen ekologisk trots att efterfrågan på ekologiskt kött har ökat de senaste åren. Detta beror till stor del på att de raser som man använder sig av inom fågeluppfödning är framavlade för att växa snabbt och de blir fort tunga. De konventionellt producerade kycklingar slaktas normalt vid ca 6 veckor medan en ekologisk kyckling inte slaktas förrän efter ca 11 veckor. En kyckling på en ekologisk gård riskerar därför att få problem med att exempelvis gå eftersom den kan få svårt att bära upp sin vikt. Även kycklingar på en icke-ekologisk gård kan hinna få problem med benen innan den slaktas.

En lösning på det här problemet är att använda sig av hönsraser som växer långsammare. Detta gör man i många andra länder och i takt med att konsumenterna vill ha mer ekologiskt kycklingkött kan det bli aktuellt även för de svenska fågeluppfödarna att börja använda sig av dessa raser.

Ekologiska kycklingar får bevara sitt naturliga beteende och går fritt med tillgång till att komma ut och äta gräs, krafsa i jorden och picka. KRAV-märkta kycklingar får även tillgång till sand som de kan bada i och hö och rotfrukter att krafsa runt och picka i. Kycklingar äter till största delen spannmål och fodret de får innehåller oftast vete, men även soja som har de näringsämnen som kycklingarna behöver för att växa. På en ekologisk uppfödning måste även fodret vara ekologiskt odlat och på en KRAV-certifierad gård är kraven ännu högre på att gården själv måste odla minst hälften av fodret som kycklingarna utfodras med. Även foderproduktionen ska givetvis vara KRAV-certifierad på en sådan gård.

Även om den ekologiska kycklinguppfödningen är större inom vissa andra EU-länder är lokalproducerat kött att föredra för de flesta konsumenter och om efterfrågan ökar än mer i Sverige kan finnas det underlag för fler svenska producenter att börja producera ekologiska kycklingar.